नामलिङ्गानुशासनम्
Zitierweise | cite as: Amarasiṃha <6./8. Jhdt. n. Chr.>: Nāmaliṅgānuśāsana (Amarakośa) / übersetzt von Alois Payer <1944 - >. -- 2. Dvitīyaṃ kāṇḍam. -- 9. siṃhādivargaḥ. -- Fassung vom 2010-11-07. -- URL: http://www.payer.de/amarakosa/amara208.htm
Erstmals hier publiziert:
Überarbeitungen:
©opyright: Creative Commons Lizenz (Namensnennung, keine kommerzielle Nutzung, share alike)
Dieser Text ist Teil der Abteilung Sanskrit von Tüpfli's Global Village Library
|
Meinem Lehrer und Freund Prof. Dr. Heinrich von Stietencron in Dankbarkeit gewidmet. |
Falls Sie die diakritischen Zeichen nicht dargestellt bekommen, installieren Sie eine Schrift mit Diakritika wie z.B. Tahoma.
Die Devanāgarī-Zeichen sind in Unicode kodiert. Sie benötigen also eine Unicode-Devanāgarī-Schrift.
"Those who have never considered the subject are little aware how much the appearance and habit of a plant become altered by the influence of its position. It requires much observation to speak authoritatively on the distinction in point of stature between many trees and shrubs. Shrubs in the low country, small and stunted in growth, become handsome and goodly trees on higher lands, and to an inexperienced eye they appear to be different plants. The Jatropha curcas grows to a tree some 15 or 20 feet on the Neilgherries, while the Datura alba is three or four times the size in>n the hills that it is on the plains. It is therefore with much diffidence that I have occasionally presumed to insert the height of a tree or shrub. The same remark may be applied to flowers and the flowering seasons, especially the latter. I have seen the Lagerstroemia Reginae, whose proper time of flowering is March and April, previous to the commencement of the rains, in blossom more or less all the year in gardens in Travancore. I have endeavoured to give the real or natural flowering seasons, in contradistinction to the chance ones, but, I am afraid, with little success; and it should be recollected that to aim at precision in such a part of the description of plants is almost hopeless, without that prolonged study of their local habits for which a lifetime would scarcely suffice."
[Quelle: Drury, Heber <1819 - 1872>: The useful plants of India : with notices of their chief value in commerce, medicine, and the arts. -- 2d ed. with additions and corrections. London : Allen, 1873. -- xvi, 512 p. ; 22 cm. -- S. VIII f.]
1. a./b. siṃho mṛgendraḥ pañcāsyo haryakṣaḥ kesarī hariḥ

Abb.: Asiatischer Löwe = Panthera leo persica, indisch-persische
Kalligraphie von Munshi Sher Muhammad
[Bildquelle: Kipling, J. L.
<1837-1911>: Beast and man in India, 1904,
Widmung]

Abb.: Panthera leo persica Meyer 1826 -
Asiatischer Löwe, Männchen
[Bildquelle: Madhusudhan Nanjappa / Wikipedia. -- GNU FDLicense]

Abb.: Gir Forest National Park - ગીર રાષ્ટ્રીય ઉદ્યાન, das
letzte Refugium des indischen Löwen
[Bildquelle: Miljoshi /
Wikimedia. -- GNU FDLicense]

Abb.: Durgā Mahśāsuramardinī auf Löwe als Reittier,
Munneswaram - முன்னேசுவரம் , Sri Lanka
[Bildquelle:
Leon
Meerson. --
http://www.flickr.com/photos/lenchik/2968134636/. -- Zugriff am
2010-11-07. --
Creative
Commons Lizenz (Namensnennung, share alike)]
Siehe:
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Panthera leo persica. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/panthera_leo_persica.htm
1. c./d. śārdūladvīpinau vyāghre tarakṣus tu mṛgādanaḥ

Abb.: Panthera tigris tigris = Königstiger / Bengaltiger / Indischer Tiger,
Kanha National Park, 2006
[Bildquelle:
Begemot. --
http://www.flickr.com/photos/begemot/92474080/. -- Zugriff am
2007-07-15. --
![]()
![]()
Creative
Commons Lizenz (Namensnennung, keine kommerzielle Nutzung, keine
Bearbeitung)]

Abb.: Verbreitungsgebiet des Tigers
[Bildquelle: Eleassar
/ Wikipedia. --
Creative Commons Lizenz (Namensnennung)]
Siehe:
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Panthera tigris tigris. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/panthera_tigris_tigris.htm
1. c./d. śārdūladvīpinau vyāghre tarakṣus tu mṛgādanaḥ

Abb.: Hyaena hyaena = Streifenhyäne
[Bildquelle:
rainfairy. --
http://www.flickr.com/photos/rainfairy/93237270/. -- Zugriff am
2007-07-15. --
![]()
![]()
Creative
Commons Lizenz (Namensnennung, keine kommerzielle Nutzung, keine
Bearbeitung)]

Abb.: Ungefähres Verbreitungsgebiet der Streifenhyäne
[Bildquelle: Bradypus / Wikipedia. -- GNU FDLicense]
Siehe:
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Hyaena hyaena. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/hyaena_hyaena.htm
2. varāhaḥ sūkaro ghṛṣṭiḥ kolaḥ potrī kiriḥ kiṭiḥ
daṃṣṭrī ghoṇī stabdharomā kroḍo bhūdāra ity api

Abb.: Wildschwein,
Jim Corbett National Park, Uttarakhand (उत्तराखंड)
[Bildquelle:
Peter Davis. --
http://www.flickr.com/photos/pediddle/327822607/. -- Zugriff am
2007-07-17. --
![]()
![]()
Creative
Commons Lizenz (Namensnennung, keine kommerzielle Nutzung, keine
Bearbeitung)]

Abb.: Ursprüngliches Verbreitungsgebiets des Wildschweins
[Bildquelle: Altaileopard / Wikipedia. -- Public domain]
Siehe:
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Sus scrofa cristatus. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/sus_scrofa_cristatus.htm
3. kapiplavaṃgaplavagaśākhāmṛgavalīmukhāḥ
markaṭo vānaraḥ kīśo vanaukā atha bhalluke

Abb.: Verbreitung von
Semnopithecus sp., den Hanuman-Languren
[Bildquelle: L. Shyamal / Wikipedia. -- Public domain]
Siehe:
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Semnopithecus sp. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/semnopithecus.htm
3. c./d. markaṭo vānaraḥ kīśo vanaukā atha bhalluke
4. a./b. ṛkṣācchabhallabhallūkā gaṇḍake khaḍgakhaḍginau
Siehe:
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Ursus arctos isabellinus. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/ursus_arctos_isabellinus.htm
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Ursus thibetanus. -- http://www.payer.de/ayurveda/tiere/ursus_thibetanus.htm
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Melursus ursinus. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/melursus_ursinus.htm
4. a./b. ṛkṣācchabhallabhallūkā gaṇḍake khaḍgakhaḍginau

Abb.: Ursprüngliches und heutiges Verbreitungsgebiet von
Rhinoceros unicornis - Panzernashorn
[Bildquelle: Christophe cagé / Wikipedia. -- GNU FDLicense]
Siehe:
Carakasaṃhitā: Ausgewählte Texte aus der Carakasaṃhitā / übersetzt und erläutert von Alois Payer <1944 - >. -- Anhang B: Tierbeschreibungen. -- Rhinocerotidae. -- URL: http://www.payer.de/ayurveda/tiere/rhinocerotidae.htm
(2.4.446) lulāyo mahiṣo vāhādviṣatkāsarasairibhāḥ
(2.4.447) striyāṃ śivā bhūrimāyagomāyumṛgadhūrtakāḥ
(2.4.448) śṛgālavañcakakroṣṭupherupheravajambukāḥ
(2.4.449) oturbiḍālo mārjāro vṛṣadaṃśaka ākhubhuk
(2.4.450) trayo gaudheragaudhāragaudheyā godhikātmaje 1000
(2.4.451) śvāvittu śalyastallomni śalalī śalalaṃ śalam
(2.4.452) vātapramīrvātamṛgaḥ kokastvīhāmṛgo vṛkaḥ
(2.4.453) mṛge kuraṅgavātāyuhariṇājinayonayaḥ
(2.4.454) aiṇeyameṇyāścarmādhyameṇasyaiṇamubhe triṣu
(2.4.455) kadalī kandalī cīnaścamūrupriyakāvapi
(2.4.456) samūruśceti hariṇā amī ajinayonayaḥ
(2.4.457) kṛṣṇasārarurunyaṅkuraṅkuśambararauhiṣāḥ
(2.4.458) gokarṇapṛṣataiṇarśyarohitāścamaro mṛgāḥ
(2.4.459) gandharvaḥ śarabho rāmaḥ sṛmaro gavayaḥ śaśaḥ
(2.4.460) ityādayo mṛgendrādyā gavādyāḥ paśujātayaḥ 1010
(2.4.461) adhogantā tu khanako vṛkaḥ pundhvaja unduraḥ
(2.4.462) undururmūṣako 'pyākhurgirikā bālamūṣikā
(2.4.463) cucundarī gandhamūṣī dīrghadehī tu mūṣikā
(2.4.464) saraṭaḥ kṛkalāsaḥ syānmusalī gṛhagodhikā
(2.4.465) lūtā strī tantuvāyorṇanābhamarkaṭakāḥ samāḥ
(2.4.466) nīlaṅgustu kṛmiḥ karṇajalaukāḥ śatapadyubhe
(2.4.467) vṛścikaḥ śūkakīṭaḥ syādalidruṇau tu vṛścike
(2.4.468) pārāvataḥ kalaravaḥ kapoto 'tha śaśādanaḥ
(2.4.469) patrī śyena ulūkastu vāyasārātipecakau
(2.4.470) divāndhaḥ kauśiko ghūko divābhīto niśāṭanaḥ
(2.4.471) vyāghrāṭaḥ syādbharadvājaḥ khañjarīṭastu khañjanaḥ
(2.4.472) lohapṛṣṭhastu kaṅkaḥ syādatha cāṣaḥ kikīdiviḥ
(2.4.473) kaliṅgabhṛṅgadhūmyāṭā atha syācchatapatrakaḥ 1020
(2.4.474) dārvāghāṭo 'tha sāraṅgaḥ stokakaścātakaḥ samāḥ
(2.4.475) kṛkavākustāmracūḍaḥ kukkuṭaścaraṇāyudhaḥ
(2.4.476) caṭakaḥ kalaviṅkaḥ syāttasya strī caṭakā tayoḥ
(2.4.477) pumapatye cāṭakairaḥ stryapatye caṭakaiva sā
(2.4.478) karkareṭuḥ kareṭuḥ syātkṛkaṇakrakarau samau
(2.4.479) vanapriyaḥ parabhṛtaḥ kokilaḥ pika ityapi
(2.4.480) kāke tu karaṭāriṣṭabalipuṣṭasakṛtprajāḥ
(2.4.481) dhvāṅkṣātmaghoṣaparabhṛdbalibhugvāyasā api
(2.4.482) sa eva ca cirañjīvī caikadṛṣṭiśca maukuliḥ
(2.4.483) droṇakākastu kākolo dātyūhaḥ kālakaṇṭhakaḥ
(2.4.484) ātāpicillau dākṣāyyagṛdhrau kīraśukau samau 1030
(2.4.485) kruṅkrauñco 'tha bakaḥ kahvaḥ puṣkarāhvastu sārasaḥ
(2.4.486) kokaścakraścakravāko rathāṅgāhvayanāmakaḥ
(2.4.487) kādambaḥ kalahaṃsaḥ syādutkrośakurarau samau
(2.4.488) haṃsāstu śvetagarutaścakrāṅgā mānasaukasaḥ
(2.4.489) rājahaṃsāstu te cañcucaraṇairlohitaiḥ sitāḥ
(2.4.490) malinairmallikākṣāste dhārtarāṣṭrāḥ sitetaraiḥ
(2.4.491) śarārirāṭirāḍiśca balākā bisakaṇṭhikā
(2.4.492) haṃsasya yoṣidvaraṭā sārasasya tu lakṣmaṇā
(2.4.493) jatukājinapatrā syātparoṣṇī tailapāyikā
(2.4.494) varvaṇā makṣikā nīlā saraghā madhumakṣikā 1040
(2.4.495) pataṅgikā puttikā syāddaṃśastu vanamakṣikā
(2.4.496) daṃśī tajjātiralpā syādgandholī varaṭā dvayoḥ
(2.4.497) bhṛṅgārī jhīrukā cīrī jhillikā ca samā imāḥ
(2.4.498) samau pataṅgaśalabhau khadhyoto jyotiriṅgaṇaḥ
(2.4.499) madhuvrato madhukaro madhuliṇmadhupālinaḥ
(2.4.500) dvirephapuṣpaliḍ bhṛṅga ṣaṭpada bhramarālayaḥ
(2.4.501) mayūro barhiṇo barhī nīlakaṇṭho bhujaṃgabhuk
(2.4.502) śikhāvalaḥ śikhī kekī meghanādānulāsyapi
(2.4.503) kekā vāṇī mayūrasya samau candrakamecakau
(2.4.504) śikhā cūḍā śikhaṇḍas tu picchabarhe napuṃsake
(2.4.505) khage vihaṅgavihagavihaṅgamavihāyasaḥ
(2.4.506) śakuntipakṣiśakuniśakuntaśakunadvijāḥ
(2.4.507) patatripatripatagapatatpatrarathāṇḍajāḥ
(2.4.508) nagaukovājivikiraviviṣkirapatatrayaḥ
(2.4.509) nīḍodbhavāḥ garutmantaḥ pitsanto nabhasaṃgamāḥ
(2.4.510) teṣāṃ viśeṣā hārīto madguḥ kāraṇḍavaḥ plavaḥ
(2.4.511) tittiriḥ kukkubho lāvo jīvañjīvaśca korakaḥ
(2.4.512) koyaṣṭikaṣ ṭiṭṭibhako vartako vartikādayaḥ
(2.4.513) garutpakṣacchadāḥ patraṃ patatraṃ ca tanūruham
(2.4.514) strī pakṣatiḥ pakṣamūlaṃ cañcustroṭirubhe striyau
(2.4.515) praḍīnoḍḍīnasaṃḍīnānyetāḥ khagagatikriyāḥ
(2.4.516) peśī kośo dvihīne 'ṇḍaṃ kulāyo nīḍamastriyām
(2.4.517) potaḥ pāko 'rbhako ḍimbhaḥ pṛthukaḥ śāvakaḥ śiśuḥ
(2.4.518) strīpuṃsau mithunaṃ dvandvaṃ yugmaṃ tu yugulaṃ yugam
(2.4.519) samūhe nivahavyūhasandohavisaravrajāḥ
(2.4.520) stomaughanikaratrātavārasaṃghātasaṃcayāḥ
(2.4.521) samudāyaḥ samudayaḥ samavāyaśca yo gaṇaḥ
(2.4.522) striyāṃ tu saṃhatirvṛndaṃ nikurambaṃ kadambakam
(2.4.523) vṛndabhedāḥ samairvargaḥ saṃghasārthau tu jantubhiḥ
(2.4.524) sajātīyaiḥ kulaṃ yūthaṃ tiraścāṃ puṃnapuṃsakam
(2.4.525) paśūnāṃ samajo 'nyeṣāṃ samājo 'tha sadharmiṇām
(2.4.526) syānnikāyaḥ puñjarāśī tūtkaraḥ kūṭamastriyām
(2.4.527) kāpotaśaukamāyūrataittirādīni tadgaṇe
(2.4.528) gṛhāsaktāḥ pakṣimṛgāśchekāste gṛhyakāśca te | iti siṃhādivargaḥ