Zitierweise | cite as:
Payer, Alois <1944 - >: Manusmṛti. -- Kapitel 2. -- 5. Vers 159 - 174. -- Fassung vom 2008-10-31. -- http://www.payer.de/manu/manu02159.htm
Erstmals publiziert:
Überarbeitungen:
Anlass: Lehrveranstaltung HS 2008
©opyright: Dieser Text steht der Allgemeinheit zur Verfügung. Eine Verwertung in Publikationen, die über übliche Zitate hinausgeht, bedarf der ausdrücklichen Genehmigung des Verfassers
Dieser Text ist Teil der Abteilung Sanskrit von Tüpfli's Global Village Library
Falls Sie die diakritischen Zeichen nicht dargestellt bekommen, installieren Sie eine Schrift mit Diakritika wie z.B. Tahoma.
Die Verse sind, wenn nichts anderes vermerkt ist, im Versmaß Śloka abgefasst.
Definition des Śloka in einem Śloka:
śloke ṣaṣṭhaṃ guru jñeyaṃ
sarvatra laghu pañcamam |
dvicatuṣpādayor hrasvaṃ
saptamaṃ dīrgham anyayoḥ |
"Im Śloka ist die sechste Silbe eines Pāda schwer, die fünfte in allen Pādas leicht
Die siebte Silbe ist im zweiten und vierten Pāda kurz, lang in den beiden anderen."
Das metrische Schema ist also:
̽ ̽ ̽ ̽ ˘ˉˉ ̽
̽ ̽ ̽ ̽ ˘ˉ˘ ̽
̽ ̽ ̽ ̽ ˘ˉˉ ̽
̽ ̽ ̽ ̽ ˘ˉ˘ ̽
Zur Metrik siehe:
Payer, Alois <1944 - >: Einführung in die Exegese von Sanskrittexten : Skript. -- Kap. 8: Die eigentliche Exegese, Teil II: Zu einzelnen Fragestellungen synchronen Verstehens. -- Anhang B: Zur Metrik von Sanskrittexten. -- URL: http://www.payer.de/exegese/exeg08b.htm
ahiṃsayaiva bhūtānāṃ kāryaṃ
śreyo 'nuśāsanam |
vāk caiva madhurā
ślakṣṇā prayojyā dharmam icchatā |
159 |
yasya vāṅganasī śuddhe samyaggupte ca
sarvadā |
sa vai sarvam avāpnoti vedāntopagataṃ
phalam | 160 |
nāruṃtudaḥ syād ārto 'pi
na paradrohakarmadhīḥ |
yayāsyodvijate vācā
nālokyāṃ tām udīrayet | 161 |
sammānād
brāhmaṇo nityam udvijeta viṣād iva |
amṛtasyeva
cākāṅkṣed avamānasya sarvadā | 162
|
sukhaṃ hy avamataḥ śete sukhaṃ ca
pratibudhyate |
sukhaṃ carati loke 'sminn avamantā
vinaśyati | 163 |
anena kramayogena saṃskṛtātmā
dvijaḥ śanaiḥ |
gurau vasan sañcinuyād
brahmādhigamikaṃ tapaḥ | 164 |
tapoviśeṣair
vividhair vrataiś ca vidhicoditaiḥ |
vedaḥ kṛtsno
'dhigantavyaḥ sarahasyo dvijanmanā | 165 |
vedam eva
sadābhyasyet tapas tapsyan dvijottamaḥ |
vedābhyāso
hi viprasya tapaḥ param ihocyate | 166 |
ā haiva sa
nakhāgrebhyaḥ paramaṃ tapyate tapaḥ |
yaḥ
sragvy api dvijo 'dhīte svādhyāyaṃ śaktito
'nvaham | 167 |
yo 'nadhītya dvijo vedam anyatra kurute
śramam |
sa jīvann eva śūdratvam āśu
gacchati sānvayaḥ | 168 |
mātur agre 'dhijananaṃ
dvitīyaṃ mauñjibandhane |
tṛtīyaṃ
yajñadīkṣāyāṃ dvijasya śruticodanāt
| 169 |
tatra yad brahmajanmāsya mauñjībandhanacihnitam
|
tatrāsya mātā sāvitrī pitā tv
ācārya ucyate | 170 |
vedapradānād ācāryaṃ
pitaraṃ paricakṣate |
na hy asmin yujyate karma kiñ
cid ā mauñjibandhanāt | 171 |
nābhivyāhārayed
brahma svadhāninayanād ṛte |
śūdreṇa
hi samas tāvad yāvad vede na jāyate | 172
|
kṛtopanayanasyāsya vratādeśanam iṣyate
|
brahmaṇo grahaṇaṃ caiva krameṇa
vidhipūrvakam | 173 |
yady asya vihitaṃ carma yat
sūtraṃ yā ca mekhalā |
yo daṇḍo
yac ca vasanaṃ tat tad asya vrateṣv api | 174
|